PS4

Mafia Definitive Editon

Mafia Definitive Edition

Slumpmarsblus, snusktidningar och jazztobak. I en Open World-genren blir inte mer svängigare än någonsin tidigare Mafia-spelens tredje inkarnation. Tyvärr lider bitvis brölpubertalt innehåll och bristen av humor blir tröttsam,

Lincoln Clay kommer hem till New Bordeaux, som en fiktiv stad starkt influerad av New Orleans, efter sin senaste vända till Vietnam. Han har uppenbarligen inte haft det lättaste av uppväxter och har inga problem med att agera högra hand till en av stadens mindre maffiabossar. Men alla är inte lika nöjda hans status och hans jobb quo och Clay finner sig plötsligt på fel ställe och det blir en helt ny situation där han måste lita på sin erfarenhet och på fället och nu kan han börja sin klättring mot toppen av den under världen


New Bordeaux är en levad stad med olikas saker att göra, den är nästan samma nivå som san Andreas eller de olika städerna som I The Witcher 3 Wild Hunt. Invånarna diskuterar om olika saker som har hänt och nationella angelägenheter på ett naturligt sätt. Känslan av är det at är realism förstärks av att det är olika radiokanaler och ett detaljrikt vädersystem. Men det som man är sugen på att spela spelet det tro jag är musiken


2k är mycket kända bland annat för NBA2k är ett mycket bra spel med om vi går till backa till maffia så är det ett riktigt bra spel spelet är gjort för äldre barn och vuxna inget barnspel levererar verkligen det har allt och lite till


Avslutningsvis, har fått en hel del kritik för sina buggar. det är lite svårt sytt och en dålig väghållning För mig har det inte hänt en men det kommer säkert jag tycker att det är väldigt bra att det finns backspegel den fungera felfritt. Men jag stör mig inte på buggarna. Däremot kändes det som flera timmar gick åt nedladdning, och installation och uppstart innan man testa spelet

är skriven av Stefan fischerström

Virtua Fighter 5: Final Showdown

Efter att varit frånvarande i stridvärlden i över ett decennium har Sega dammat bort Virtua Fighterlicensen och kastat den in i modern tid. Medan vi alla visste arbetade Sega ett e-sportprojekt Virtua Fighter. Vi visste inte att skulle betyda att företaget skulle släppa igen ett välbekant ansikte, men det var det som har gjordes med Virtua Fighter 5: Final Showdown.

Åh hur jag har missat detta är spelet

Om du spelade en hel del av Virtua Fighter 5 Final Showdown under dig förmodligen vad som har förändras här. Jag är glad att kunna rapportera att vad gäller spel har inget förändrats. Om du var ett odjur i VFFS, kommer du också att bli ett odjur här. Sega har inte rört vid något av spelet, och alla rörelser, balansering och allt annat är desamma. Detta är faktiskt smart från Segas sida, eftersom det betyder att både gamla och nya kan hoppa in och börja krossa knappar.


Grafik 7/10

Ljud 8/10

Spelkänsla 6/10

Underhållning 5/10

Totalt 5/10

Skrivet av Stefan Fischerström


Two pont hospetal

Kul Tidsfördriv som blir snabbt blir enformigt


Speltitel: Two Pont hospital ll spelet finns på Playstation 4 och (Finns tillgängligt på Xbox One, Series X/S, PS4, PS5, Switch och PC)


Spelbeskrivining Nu i dessa tider med Corona så känns Two Point Hospital väldigt relevant dock är det ju inte allvarliga virussjukdomar som ska botas i spelet.


Men det finns en hel del annat ta hand om.

Two Point Hospital handlar att om att du är chef och kontrollerar ett sjukhus och allt som man hör till.


Det kan handla om allt från att bygga ut flera rum till att hålla sig inom budgeten när du ska anställa nya sjuksköterskor och diverse doktorer.


Spelet påminner mycket om ett annat spel som heter Roller Coaster Tyccon spelen där du utöver ovanstående uppgifter även behöver hålla sjukhuset ren genom att anställa vaktmästare.


Spelt ”tvingar” gig även att ständigt att vara aktiv för att välja vilket rum som ska vara prioriterat samt vad du behöver bygga av.


Men får vara sjukhus negativt. Ju sämre betyg ditt sjukhus får ju mindre patienter/kunder besöker dig

När du ska anställda personal så har de olika förmågor och personligheter.


Så ibland får man se över om det är kvalité eller kvantitet på personalen du är ute efter, och givetvis har detta fördelar och nackdelar.


Självklart varierar då lönerna på de anställda och kan bli svettigt när man har en budget att hålla sig till.


För att sammanfatta så är Two Pont Hospital ett bra spel som om man har inget att göra så passa det spelet bra tyvärr bli det lite enformigt som om man sitter en lång tid men det är mycket underhållande spel.

Sammanfattning


Ett intressant koncept som tyvärr blir väldigt jobbigt om man sitter några timmar jag tycker det är ett roligt spel


Stonefly

Stonefly är ett lugnt och fridfullt actionäventyrspel som bygger på att du ska hitta din robot som har blivit tagen.


Stonefly tar spelaren med på ett mech-äventyr genom en förtrollande skogen, när de följer Annika Stonefley, en briljant idé men lite naiv som uppfinnare, i alla olika situationer så kommer återhämta sig får den förtrallandeskogen och så har dom förlorat sitt familjeliv med

Med rikt handgjord kost inspirerad av modern design och natur från mitten av århundradet vi får följer Annika i Stonefly på hennes strävan att återställa sin pappas älskande rigg efter att den tagits av en tjuv på natten. Som Annika har uppfinner den som spelare så ka du skaparförmågor för sin egen Machine när de vågar ut i vildmarken och utnyttjar vinden för att för att strategiskt glida bland vacker flora och farlig fauna på uppdrag för att skörda material. Längs vägen utvecklar spelare har en cool teknik, går med i ett band av bortkastade piloter som kallas för Acorn Corps, konfronterar horder av hungriga buggar och hjälper Annika att avslöja sin sanna potential och omfamna hennes arv.

Om vi prata om vilka som har gjort Stonefley så heter företaget Flight School Studio, och den prisbelönta oberoende spelstudion bakom 2019-hit som heter Creature in the Well,


Spelet har publicerats av MWM Interactive, och en ny division av det ledade underhållningsföretaget som heter Madison Wells, som är dedikerat till att ge spelare uppfinnesrika och konstfulla övertygande spel från oberoende utvecklare runt om i värden


Jag spelet är bra gjort även att det är 2D grafik så är det ett roligt spel men det är mest för barn men hela familjen kan spela spelet och har roligt tillsammans. Det kan får ut mer kraft av spelet en det har nu



Stonefly är nu tillgänglig på PlayStation 5, PlayStation 4, Xbox Series X/S Xbox One, Nintendo-systemet och PC via Steam och Epic Games Store


Maneater

På senare tid har jag dragits mer åt spel som simulator verkligheten på något sätt. Det har varit en avkopplade resa och liksom som en fisk som är mycket farlig om man träffa på den då vill du bara kommer tillbaka till land.


Men simulatorn som jag har spelat igenom nu, är lugn och avkopplande. Det är ju trots all Maneater vi pratar om, inte maneter.

I detta äventyr, som har karaktärsnivåer och färdigheter som vilket rollspel som helst, ikläder jag mig rollen som en haj. En mördarmaskin som är en fena på tugga i sig människor, och fiskar och det mesta som kommer i hans vägg.


Likt japanskt rollspel, jag först prova på hur det är att busa runt med en fullvuxen hajmamma. Det ger en känsla av oövervinnlig, men självklart försvinner den känslan när man mäter spelets antagonist Scaly Pete. Han fiskar upp mig sprätter upp magen och finner en liten hajbebis. ristar han in ett fult märke i och slängar tillbaka i havet

Med moden som är död återföds jag som denna lilla bebis, ärrad för livet. Nu börjar kampen för överlevnad, och under spelets första timmar är det minsann inte lätt, på grund av min ringa storlek är många av fiskena och djuren i vattnet farliga för mig. Jag lär mig till exempel omgående att hata alligatorerna eftersom de gör livet surt för mig.

Men allteftersom jag låser upp nya uppdrag och nya nivåer, växer min haj och äter vuxenlivet. Här går det att uppgradera färdigheter samt skaffa nya genom att locka fram och döda mindre kända hajfiskare. Ju fler uppgraderade färdigheter jag skaffar, desto mer flyter spelet på och blir enklare.


Maneater bjuder på rejält underhållande spelmekanik och strider; nästan så att jag vill dra paralleller till Dark Souls-spelen. Fast under vatten och i ett rasande tempo då. Metoderna för strid dock liknande där jag kan ducka en attack i rätt tid och på så sätt få in möjlighet till kontring. Vilket är fantastiskt tillfredsställande.


Berättelsen förs framåt genom ett narrativ som liknar en dokumentärserie om undervattensliv med fokus på hajar. Det är riktigt underhållande att lyssna på under tiden jag sätter tänderna i nästa offer.

När det händer för mycket samtidigt på skärmen, saktar tyvärr skärmuppdateringen ned rejält. Detta händer oftast i de stora striderna när flertalet jaktbåtar som jag mig. Det går dock att navigera sig fram till nästa offer, men spelupplevelsen blir något lidande.


Titelns absoluta höjdpunkter består dock i utforskandet. Likt Burnout Paradise Remastered som fick 10 av 10 finns det fullt av saker att hitta vattnet och på öarna. Självklart måste jag hitta precis allt, och i med det måste jag också utmana mig själv ordentligt för att klara ut hur jag ska komma åt samlarföremålen

Maneater är ett väldigt underhållande titel som ger mersmak. Med otroligt stämningsfulla miljöer, vackra landskap under ytan och en roande berättelse är det definitivt värt varenda tugga.


Betyg 8/10

Skrivet av Stefan fischerström


Skate City

För många människor som har som sport eller bara en hobby, det är ett sätt att leva. Oavsett om du kastar dig nerför ett berg, rider en våg eller slipar räls, förlorar du dig själv för tillfället. När du är fri att göra dina saker spelar ingenting i världen någon roll. Det är bara du, din styrelse och naturen.

Skate City syftar till att replikera denna känsla med sina kylda vibbar och beroendeframkallande spel.


Utvecklare är Agens och Room 8 och publicerat av showman, detta är en sida-rullning skateboardfanatiker dröm. Du är fri att utforska tre sänder och ta fram de trick som du vill ha.


Du kan också ta utmaningar på varje plats och försöka göra högst tre stjärnor per etapp. Oavsett vad du väljer är du garanterad en rolig och avkopplande tid, även när du upprepade gånger faller i ansiktet.


Uttrycket övning gör en perfekt återspeglar alla aspekter av Skate City spel. När du börjar i LA får du reda på grunderna. Du får veta hur man hoppar, snurrar, slipar och utför en mängd trick. Du flyttar sedan till Oslo och slutligen i Barcelona. Ju längre bort du reser, desto mer utmanande blir spelet.

Inte längre fokuserar du på att undvika den udda fallna soptunnan eller den grova biten av mark, Nej du måste hoppa enorma klungor och undvika folkmassor.


Även med allt detta tryck och svårigheter kommer du upptäcka att du inte kommer att stressa. Det upprepade fallet och kraschen kommer med territoriet att försöka galna hopp.

Om du misslyckas, och du gör det, borstar du dig bara av, går på brädet och försöker igen.


Dess enkelhet och korta etapper gör det superberoendeframkallande, och att missa tre stjärnor är acceptabelt. Du säger till dig själv att du definitivt spikar den här gången, trycker på återställningsknappen och försöker lära dig av dina misstag.


Sammanfattning: Skate City erbjuder en gradvis svårigheterskurva och många knep att utföra. Ta in tre olika städer och slutför en mängd utmaningar. Anpassa din ryttare och ditt bräde och spela in dina bästa knep för sponsorerna.


+ en ren och enkel visuell presentation

+ Avslappnat ljud.

+ Enkelt att lära sig, men svårt att bemästra.

+ Utmaningarna erbjuder omspelningsväde.

+ Bra valuta för pengarna

- Inte tillräckligt med platser.

- Jag skulle ha velat ett alternativ för skatepark.


(Spelat på ps4 finns också Xbox Series X, också på PC, Nintendo Switch)


Skrivet av Stefan


Narita Boy

Väntan har varit lång för många i fyra års tid har man väntat på detta spel nämligen suktat efter att få lägga labbarna på en retro-flirten vid namn Narita Boy, och med facit i hand kan man säga att de eviga dröjsmålen varit besväret. För detta pixeläventyr levererar på nästan samtliga olika plan och hade det inte bara varit för en del snavande felsteg i framför allt spelbarheten, så hade vi för förmodligen haft en odödlig klassiker i vår ägo i detta nu.


Storymässigt så bjussar sedan Narita Boy på en tämligen välskriven historia där en programmerare kallad ”The Creator” anfölls av en virusinfekterad kod som sätter den virtuella världen The Digital Kingdom i fara. Det är ditt jobb, i skorna på Narita Boy, att återställa balansen och i förlängningen få samma skapare att minnas vem han i grunden är som människa. Berättandet är sedan uppdelat i två olika distinkta delar där man på ena sidan får följa invånarna inne i programmerares kreation och en annan där man får följa skaparens gamla minnen och se vad som ledde fram till dennes handlingar till att böja med. Det är en sammanfattningsvis ett smart sätt att blanda de olika världarna på och det är lätt att se hur en artists livserfarenhet porträtterar sig i dess konst, och även om man tycker inte riktigt att man har inte fort i hopp trådarna i slutet (i alla fall inte med hur jag tänkte att det skulle gå) så höll det mig intresserad från början till slut det ska dock sägas att det under den första halvtimmen kan vara lite svårt att hänga med i vad som händer, detta då på Narita Boy lider av en släng av ”rollspels-feber” där man är lite för stolt över sin spel värld och ska tycka ner den i halsen på den som spelar. Det blir lite väl mycket påhittade fraktioner, märkliga termer och fiktiva händelser att försöka hålla reda inledningsvis, men som tur var blir det bättre ju längre i historien lider



Musiken är samma hela tiden. Man kan tro på förhand att man endast kommer bjudas på håller ingen dunkande och techno-dängor och svepande syntslingor medan man kämpar sig fram i det elektroniska landskapet, och även om det absolut finns sådana låtar utsprida över den sju timmar långa kampanjen så är variationen även här betydligt djupare än vad man initialt kan tro. På ett ställe kan man som exempel höra medeltida knäppinstrument som vaggar in en i en falsk säkerhet innan man måste tampas med ett neonrött drakmonster och i en annan sektion kan man njuta melankoliska cowboy-toner som hade passat perfekt i Red Dead Redemption 2.


I slutänden är dock Narita Boy en upplevelse utöver det vanliga, och bara grafiken, och musiken, och designen och storyn gör det värt en genomspelning för alla som har någon typ av fallenhet för tjusiga pixlar och medryckande tongångar. Av spelets slut att döma kan vi dessutom förvänta oss mer från den.


Narita Boy finns på Nintendo Switch, och på Ps4 och Xbox och pc


Skrivet av Stefan Fischerström


It Takes Two

Speltitel är spelat It Takes Two på ps4 (Finns Tillgängligt på Xbox One, Series X/S PS4, PS5 och PC)


Spelbeskrivining: Jag anser att det finns på tok för bra spel som fokuserar mer på co-op en på singel playar i spelvärlden. Någon som har tagit saken i sina egna händer och kring detta är ingen mindre än Josef Fares, som har hunnit utveckla hela tre spel inom co-op-genren. Och hans senaste alster, är It Takes Two är utan tvekan hans bästa spel och ett av de mest kreativa co-op-spel som jag någonsin spelat.


Berättelsen tar plats i helt vanlig familj. Kärleksparet tillika föräldrarna Cody och maj har bestämt sig att separera. Deras dotter blir givetvis förkrossad och hon lyckas oavsiktligen förtrolla sina föräldrar till så dom fastnar i två dockors kroppar.


Det enda sättet för att Cody och May att bli människor igen är att samarbeta och ta sig igenom mängder olika hinder, det kommer finnas fiender och annat som kommer i deras väg. För likt titeln på spelet så krävs det två för att klara sig helskinnad.

Personligen älskar jag verkligen detta spel men premissen och känslan i berättelsen.


Minar tackar går till romantiska komedier från 1980-talet. Röstskådespelarna och manuset är riktigt bra gjort, så det en fröjd att bevittna dialogerna och alla cutscenes genom spelets gång

Men även om jag tycker om storyn så är det givetvis en spelmekaniken och själva gameplayet som är kärnan till It Takes Two. Spelet fokuserar helt Kring på att samarbete och det går inte att spela ensam.


Du kan välja att spela tillsammans med andra eller spela med någon i soffan. Den ena spelaren ta sig an rollen som Cody och den andra som May. Alla pussel som man ska stöter på är finurliga, smarta och det varierade. Ja riktigt bra gjort och fantastiska om jag ska vara helt ärlig. Jag har nog aldrig varit med om ett spel som är så kreativt och ständigt förnyar sig It Takes Two. Pusslen är precis lagom svåra och blir aldrig för uppenbara eller för frustrerande.


När man precis har lärt sig hur en viss typ av pussel fungerar så kastas ett nytt element in mixen och förnyar konceptet helt och hållet.


Det är bara att säga hatten av för Hazelight Studios!

Något som också är riktigt trevligt i It Takes Two är att dom bossar du möter är grymt väldesignade.

Ta bara första bossen som ett exempel: en ilsken dammsugaren som kastar bomber. Tillsammans Måste Cody och May lyfta på varsin ände av en dammsugarslang och slunga tillbaka bomberna på bossen. Den ena måste lyckas suga in bomberna som kommer fallande medan den andra måste sikta med slangen så att bomberna skickas tillbaka och träffar dammsugaren.


Detta är bara en av många bossar som tvingar dig att tänka kreativt och utanför boxen

Utöver det undrabara gameplayet så ser spelet oväntat bra ut. Och Grafiken är charmig och man får tankarna till Toys Story Filmerna. Den tekniska aspekten är också bra gjort och det är sällan spelet laggar till eller bilduppdateringen blir lidande trots det faktum att mycket händer på skärmen bitvis.


Betyg 7 av 10

Skrivet av Stefan


Tennis World Tour 2

En av de mest autentiska virtuella tennistitlarna som finns just nu, Tennis World Tour 2 kommer med brant lärande som kan stänga av casual spelare.


Även om Top Spin 4 är fortfarande är lika många spelares val för bästa tennisvideospelet, mina personliga erfarenheter av spel så är det ett av dom bättre spelen som jag har spelat. Av genom fortfarande begränsad till titlarna som släpps på Sega Dreamcast, som inkluderade Virtua Tennis och Tennis 2K2. Jag har aldrig chansen att kolla in den ursprungliga Tennis World Tour som kom och släpptes 2018, men blev fascinerad av vad uppföljaren hade att erbjuda efter att ha deltagit i en förhandsvisning av spelet. Tennis World Tour 2 är nu utan tvekan en av de mest autentiska virtuella tennistitlarna som finns just nu, men det kommer med en otrolig brant inlärningskurva som kan stänga av mer och mer avslappnade spelen som bara letar efter ett roligt tennisspel


Grafik: 8/10

Ljud: 6/10

Spelkänsla 9/10

Underhållning 8/10

Totalt: 9/10

Skrivet av Stefan fischerström


DARIUSBURST: ANOTHER CHRONICLE EX+

Tja, nu har de släppt Dariusburst: Another Chronicle EX+ vilket verkligen är en mycket nyfiken version. Innan vi utforskar varför förklarar vi vad det är. Som med alla andra spel i Darius- serien är Dariusburst ännu en shoot-up i den klassiska horisontellt rullande stilen (sak R-Type eller Nemesis i motsats till 1942). Och som du förväntar dig, lotsar du ett litet rymdskepp när du tar dig an en främmande armé och flera enorma chefer. Längs vägen hämtar du power-ups för att uppgradera dina primära och sekundära vapen samt dina sköldar.


Varje shoot 'em up sätter sin egen twist på den klassiska formeln dock och Darius har mer än bara en. Det mest märkbara med Darius har alltid varit spelets skärmaspekt. Med arkadposter utformade för två och tre skärmar har de alltid haft sin handling att ske i en widescreen -aspekt. Så är fallet här med Dariusburst designad med ett 32: 9 -förhållande. Det här efterliknar layouten med tre skärmar i huvudsak. Sedan har du också fiender som fortsätter med seriens mekaniska fiskbossdesigner. Och, naturligtvis, använder spelet fortfarande det ursprungliga röda/gröna/blåa uppgraderingssystemet som serien har haft sedan starten. Den andra anmärkningsvärda egenskapen hos någon Dariusspelet är att de är svåra. Gillar riktigt hårt. Mer om det senare.


Kategori: Shooter, Action, Arcade

Plattform: PlayStation, Nintendo

spelare: 1-4

Utgivare: ININ Games

Utvecklare: Taito


Grafik: 5/10

Ljud: 4/10 spelkänsla 6/10

Totalt: 5/10

skrivet av Stefan

Hades


Hades kommer från Supergiant Games som tidigare ligger bakom Transistor och pyre. Utvecklarna har tidigare satt en regel att frångå föregående spels huvudmekanism för att undvika repetition i framtida titlar och utmana sig själva. Med Hades kom de i stället fram till att man ska dra nytta av sina erfarenheter och de har själva beskrivit spelet som en samling av de starkaste delarna från deras egna tidigare verk.

I miljöerna från det grekiska mytologi och även om du inte är särskilt i ämnet kommer du att känna igen flera av karaktärerna.


Premissen är att Hades son Zagreus gör revolt och vill lämna underjorden och besöka sina släktingar i Olympen. Pappa sätter sig emot planerna och skickar sina hantlangare för att stoppa dig. Det blir en resa genom de olika planen och både Tartaros och Elysium är platser du kommer att besöka. Jag undviker att gå på djupet kring de mytologiska delarna då jag både uppmuntrar och unnar dig att få uppleva det på egen hand.


I grund och botten är Hades ett berättelsestyrt actionäventyr med roguelike-element. Inför varje flyktförsök väljer du ett vapen, som alla har helt olika attackmönster och styrkor. Uppgraderingar och nivåupplägg kommer dessutom att se lite olika ut för varje gång, och när du dör vaknar du igen i Hades hus och kan prata med invånarna och köpa permanenta uppgraderingar. Det finns ett flertal valutor som du samlar på dig för att låsa upp nya vapen, förmågor, nya rumstyper eller helt enkelt artefakter som du får genom att ge gåvor till de du möter.


Grafik: 6/10

Ljud: 5/10

Spelkänsla: 8/10

Underhållning: 7/10

Totalt: 7/10


skrivet av Stefan